1 För sångmästaren; en psalm av David. (21:2) HERRE, över din makt gläder sig konungen; huru fröjdas han icke högeligen över din seger!
2 (21:3) Vad hans hjärta önskar har du givit honom, och hans läppars begäran har du icke vägrat honom. Sela.
3 (21:4) Ty du kommer honom till mötes med välsignelser av vad gott är; du sätter på hans huvud en gyllene krona.
4 (21:5) Han bad dig om liv, och du gav honom det, ett långt liv alltid och evinnerligen.
5 (21:6) Stor är hans ära genom din seger; majestät och härlighet beskär du honom.
6 (21:7) Ja, du låter honom bliva till välsignelse evinnerligen; du fröjdar honom med glädje inför ditt ansikte.
7 (21:8) Ty konungen förtröstar på HERREN, och genom den Högstes nåd skall han icke vackla.
8 (21:9) Din hand skall nå alla dina fiender; din högra hand skall träffa dem som hata dig.
9 (21:10) Du skall låta dem känna det såsom i en glödande ugn, när du låter se ditt ansikte. HERREN skall fördärva dem i sin vrede; eld skall förtära dem.
10 (21:11) Deras livsfrukt skall du utrota från jorden och deras avkomma från människors barn.
11 (21:12) Ty de ville draga ont över dig; de tänkte ut ränker, men de förmå intet.
12 (21:13) Nej, du skall driva dem tillbaka; med din båge skall du sikta mot deras anleten.
13 (21:14) Upphöjd vare du, HERREN, i din makt; vi vilja besjunga och lovsäga din hjältekraft.
