141
Psalm 141 – Hjälp mig vakta min tunga
[Psalm 141 är den fjärde av åtta psalmer i bok fem som tillskrivs David (Ps 138-145). En bön och vädjan att inte hamna i dåligt sällskap och bli influerad av onda människor.
Författare: David
Struktur:
1. Bön om hjälp, vers 1-2
2. Vädjan, vers 3-6
3. Bevara mig, vers 7-10]
______
1 En psalm (sång ackompanjerad på strängar), av (för) David.
______
Herre (Jahve), jag ropar (höjer min röst i bön) till dig, skynda till mig,
Lyssna (vänd ditt öra) till min röst, när jag ropar (höjer min röst i bön) efter dig!
2 Låt mina böner vara som rökelse inför dig [2 Mos 30:7-8; Upp 5:8],
mina upplyfta händer som aftonoffret.
3 Sätt en vakt Herre (Jahve) framför min mun,
vakta över mina läppars dörr.
[Hjälp mig kontrollera mina ord, se Ords 13:3; 21:23; Jak 3:1-12.]
4 Luta inte mitt hjärta mot onda ting,
så det blir upptaget med ondskans gärningar,
med människor som begår överträdelser,
och låt mig inte äta av deras läckerheter.
5 Låt den rättfärdige drabba mig, det är nåd (omsorgsfull kärlek),
och tillrättavisa mig, det är olja på mitt huvud.
Men mina böner är fortfarande emot deras ondska.
6 Deras domare är nedkastade från klippan,
och de ska höra mina ord, för de är ljuvliga.
7 Som när man plöjer och bryter upp jorden,
ska våra ben spridas för gravens (Sheols, dödsrikets) öppning (mun).
8 För mina ögon är vända till dig O, Gud, min Herre (Jahve Adonai),
i dig har jag min tillflykt, utgjut inte min själ (släck inte mitt liv, låt det inte rinna bort).
9 Bevara mig från snaran som de har lagt ut för mig,
och från våldsverkarens fälla.
10 Låt de onda falla i sina egna nät,
medan jag kan gå förbi oskadd.