25
2 (av 3) Liknelsen om tärnorna - var vakna!
1 [Jesus sitter på Olivberget och fortsätter besvara lärjungarnas frågor om Jesu andra tillkommelse och tidsålderns slut, se Matt 24:3. Detta är den andra av tre liknelser som handlar om församlingen innan Jesus kommer tillbaka.]
”Då vid den tiden [före Jesu andra tillkommelse, vid tidsålderns slut] kan kungariket från himlen [Guds rike] liknas vid tio jungfrur som tog sina lampor och gick ut för att möta brudgummen. 2 Fem av dem var dåraktiga (tanklösa, ogudaktiga) och fem var visa (förståndiga, andligt klarsynta). 3 De dåraktiga tog sina lampor men utan att ta med någon [extra] olja. 4 De visa tog med sig flaskor med olja tillsammans med sina lampor. 5 När brudgummen dröjde, blev alla sömniga (dåsiga) och somnade.
6 Vid midnatt hördes ett rop: ’Nu kommer brudgummen, gå ut och möt honom.’ 7 Då ställde sig alla jungfrur upp och gjorde i ordning sina lampor.
8 De dåraktiga sade till de visa: ’Ge oss av er olja för våra lampor håller på att slockna.’ 9 De visa svarade: ’Nej, det skulle inte räcka för både oss och er, gå i stället och köp hos dem som säljer olja.’ 10 Medan de var borta för att köpa [olja] kom brudgummen. De som var förberedda gick in med honom till bröllopsfesten, och dörren stängdes.
11 Senare kom de andra jungfrurna och sade: ’Herre, herre, öppna genast [dörren] för oss.’ 12 Han svarade och sade: ’Jag säger er sanningen (amen), jag känner inte er (har ingen personlig relation med er).’
13 Var därför på er vakt (redo, stå upp), för ni vet varken dagen eller timmen när Människosonen ska komma.”
[Vid ett bröllop på Jesu tid sker först en juridisk del hemma hos brudens familj. Någon gång under kvällen kommer brudparet och alla inbjudna går till festlokalen. Det är mörkt och man behöver lampor. Några av brudtärnorna är inte förberedda och har inte tillräckligt med olja för hela vägen. På festkvällar som dessa hade affärerna öppet längre, så man kunde köpa mer olja. Liknelsen handlar om att vara andligt förberedd. Det går inte att leva på någon annans förberedelse, var och en är ansvarig för sitt eget andliga liv. Många olika förslag har kommit vad oljan står för: goda gärningar, tro, nåd, helig Ande. Inget av detta kan köpas, så det är vanskligt att allegorisera oljan, och det behövs inte heller för förståelsen.]
3 (av 3) Liknelsen om talenterna - bra och dåligt förvaltarskap
(Luk 19:12-27)
14 [Jesus sitter på Olivberget och fortsätter besvara lärjungarnas frågor om Jesu andra tillkommelse och tidsålderns slut, se Matt 24:3. Detta är den tredje och sista liknelsen som handlar om församlingen innan Jesus kommer tillbaka.]
”På samma sätt [som liknelsen innan med de tio jungfrurna handlar den om att vara vaken, redo och bedjande när Jesus kommer tillbaka] kan det [kungariket från himlen] också liknas vid en man som skulle resa utomlands. Han kallade till sig sina tjänare och överlämnade sina ägodelar till dem (för att de skulle förvalta dem).
15 Åt en gav han fem talenter[motsvarar 82 årslöner],
åt en annan två talenter[motsvarar 33 årslöner]
och åt en annan en talent[motsvarar 16 årslöner].
[På Gamla testamentets tid var en talent en viktenhet på omkring 30 kilo. På Jesu tid blev en talent också en valutaenhet. En silvertalent var värd 6 000 denarer, och en guldtalent 30 gånger mer. En denar var en arbetares dagslön, så en talent motsvarade en stor summa pengar – lågt räknat omkring 5 miljoner svenska kronor.]
Han gav var och en efter deras egen (unika) förmåga, sedan begav han sig i väg och lämnade landet.
16 Den som fått fem talenter började genast förvalta pengarna (investera, köpa och sälja)
och de genererade en vinst på fem talenter till.
17 Den som hade fått två talenter gjorde likadant
och de genererade en vinst på två.
18 Men den som hade fått en talent gick och grävde en grop i jorden
och gömde sin herres pengar.
19 Efter lång tid kom tjänarnas herre tillbaka och ville stämma av redovisningen med sina tjänare (summera de olika kontona, hålla räkenskap med dem).
20 Den som hade fått fem talenter kom och lämnade fram fem till och sade: ’Herre, du anförtrodde fem talenter åt mig. Här är fem till som jag har tjänat.’
21 Hans herre sade till honom: ’Bra gjort, du är en god (ärlig) och trofast (trogen) tjänare [en tjänare som har tro]. Du har varit trogen i det lilla (med små belopp), jag ska sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje.’
22 Den som hade fått två talenter kom fram och sade: ’Herre, du anförtrodde två talenter åt mig. Här är två till som jag har tjänat.’
23 Hans herre sade till honom: ’Bra gjort, du är en god (ärlig) och trofast (trogen) tjänare [en tjänare som har tro]. Du har varit trogen i det lilla (med små belopp), jag ska sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje.’
24 Den som hade fått en talent kom fram och sade: ’Herre, jag har lärt känna dig som en hård (grym, oresonlig) man, som skördar där du inte sått, och samlar in där du inte strött ut. 25 Jag var rädd och gick och gömde (hemlighöll) din talent i jorden.’
26 Då svarade hans herre honom: ’Du onde och late tjänare. Om du visste att jag skördar där jag inte sått, och samlar in där jag inte strött ut, 27 då skulle du satt in mina pengar på en bank [vågat lämna ifrån dig dem, inte försökt behålla dem själv, i alla fall gjort det minsta som krävs], så att jag fått igen det som är mitt med ränta när jag kom hem. [Räntan i det dåtida Mellanöstern var hög, upp till 50 %. På Jesu tid fanns det en övre gräns på 12 % i Romarriket.]
28 Ta därför ifrån honom talenten och ge den åt den som har de tio talenterna [som har den bästa förmågan att förvalta den].
29 För till var och en som har ska ges mer, och han ska ha i överflöd, men den som inte har, även det han har ska tas ifrån honom. 30 Kasta ut den odugliga tjänaren i mörkret här utanför.’ Där ska man gråta ljudligt och skära tänder (där råder ångest, hat och ondska, ordagrant att rent fysiskt skaka av skräck).”
Den slutgiltiga domen
31 [Jesus sitter på Olivberget och fortsätter besvara lärjungarnas frågor om Jesu andra tillkommelse och tidsålderns slut, se Matt 24:3.]
”När Människosonen kommer i sin härlighet (ära, majestät), och alla heliga änglar med honom, då ska han sätta sig på sin härlighets tron. 32 Alla folk ska samlas inför honom och han ska skilja mellan dem, på samma sätt som en herde skiljer fåren från getterna. 33 Fåren ska han ställa på sin högra sida [den mest ärofyllda platsen, se Matt 22:44; 26:64], och getterna på den vänstra.
[Liknelsen är hämtad från vardagen. Herdarna lät ofta får och getter beta tillsammans och på avstånd ser de ganska lika ut. För att skilja dem åt vallades flocken till en grind, där de separerades en och en till höger eller vänster. Se även Hes 34:17-19.]
34 Sedan ska Kungen [Människosonen – Jesus när han ska döma alla människor] säga till dem som står på hans högra sida [fåren, se vers 33]: ’Kom, ni som är välsignade av min Fader, ärv (ta emot som ert eget) det kungarike som är förberett för er från universums begynnelse. 35 [Här är anledningen, motiveringen till mitt beslut:]
Jag var hungrig, och ni gav mig att äta.
Jag var törstig och ni gav mig att dricka.
Jag var en främling (okänd, ny i ett sammanhang)
och ni bjöd in mig (var gästfria mot mig, bjöd in mig att bli en del i ert sociala umgänge).
36 jag var naken (iklädd bara underkläder) och ni klädde mig.
Jag var sjuk (svag, sängliggande) och ni besökte (brydde er om, hjälpte) mig.
Jag satt i fängelse, och ni kom och besökte mig.’
37 Då ska de rättfärdiga svara honom: ’Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig mat, eller törstig och gav dig något att dricka? 38 När såg vi dig som en främling och bjöd in dig, eller naken och klädde dig? 39 När såg vi dig sjuk eller i fängelse och besökte dig?’
40 Då ska Kungen svara dem: ’Jag säger er sanningen, varje gång ni gjorde detta för någon av de minsta som är mina bröder (syskon), gjorde ni detta för mig.’
41 Sedan ska han också säga till dem som står på hans vänstra sida [getterna, se vers 33]: ’Ni som står under en förbannelse, gå bort ifrån mig till den eviga elden som är förberedd åt djävulen och hans änglar. 42 [Här är anledningen, motiveringen till mitt beslut:]
Jag var hungrig och ni gav mig inget att äta.
Jag var törstig och ni gav mig inget att dricka.
43 Jag var en främling och ni välkomnade inte mig.
Jag var naken och ni klädde inte mig.
Jag var sjuk och i fängelse och ni besökte inte mig.’
44 Då ska de svara: ’Herre, när såg vi dig hungrig eller törstig, eller som en främling naken eller sjuk eller i fängelse och tog inte hand om dig?’
45 Då ska han svara och säga till dem: ’Jag säger er sanningen, varje gång ni inte gjorde detta för någon av dessa minsta, gjorde ni inte detta för mig.’ 46 Dessa ska då gå bort till evigt straff, men de som är rättfärdiga till evigt liv (Guds överflödande liv).”